Jag går omkring i ett vakuum. Detsamma för min man. Vi är nästan deprimerade. Det har att göra med detta stillestånd som råder på gården. Gropen. Gruset. Jobba-sova...
Mannen pratade med Svågern:
- När kommer ni?
- Det har dykt upp en massa!
Hur kan det vara att just VI måste vänta när det dyker upp en massa annat? I en rättvis värld finns alltid kölappar.
I dag ska Mannen ringa Firman och snacka med Bossen:
- När kommer ni?...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar