...korthårig...
Idag måste jag bestämma mig
Ikväll kommer FrisörN hem till oss (som de gamla hemfrissorna ungefär)
För en ca. vecka sedan klippte jag lugg (själv) och den behöver jämnas till (va fan klippte jag lugg för? jag har ju aldrig trivts i det!).
Och nu är frågan om jag ska klippa av resten också?
Det är så här det brukar gå till.
Jag spar ut håret ungefär till axlarna (ibland lite längre)
vill ha en förändring
klipper lugg
ångrar mig
klipper av alltihop
Detta förfarande har fungerat i alla år,
-Äh, det är bara hår! Det växer ut igen, brukar jag säga.
Men nu börjar jag skönja en förändring...
Jag är inte nöjd med detta längre!
Vad jag än gör med håret så ångrar jag mig!
Så vad ska jag då göra i eftermiddag?
Jag vet alltså redan att jag kommer ångra mig efteråt.
Jag är faktiskt ganska nöjd med håret nu (förutom luggen, va fan skulle jag klippa den för), men vill ha en förändring!
Jag har massor med argument för och emot.
Mitt gamla motto: "om du inte kan bestämma dig, så låt bli", fungerar inte för då kommer jag bara att säga: äh, det är ju bara hår, det växer ut!
Sedan Sorken!
Jag har samma dilemma med hans hår!
Det är långt och tjockt (tjockare än mitt tillåme!)
Men...
-han vill aldrig kamma sig, fast det är svinto i nacken
-han vill inte duscha (och hade han kort, urtunnat hår skulle ursköljningen ta en tiondels tid mot nu)
-han vill ha långt (men det går att övertala honom)
MEN DET ÄR JU SÅ FINT :-(
Ja jag vet att han kan spara ut det sen när han är "mogen att ta hand om det" (som ett husdjur!)
Ja, ja, att vara eller icke vara långhårig det är frågan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar